”I dag har jag läst boken Vem bryr sig av Thomas Hartman och Anna Sjödin. Jag har verkligen fått mig en tankeställare och boken var hemsk men nödvändig att läsa. Den värld som boken blottar är verkligen ingen värld du vill vara med om. Likafullt är människor på samhällets botten väldigt ofta placerade där på grund av andra människors likgiltighet, oförmåga att förstå. Jag frånsäger mig på inget vis ansvar för att den verklighet som många människor lever under fortsätter och fortgår, jag är en del av samhället, och har också vänt mig bort. Jag vill inte ha ett samhälle som finns på andra människors bekostnad. ”

”Boken var hemsk men nödvändig” En post fran boken Vem bryr sig?

”Boken är framför allt ett glödande försvarstal för politikens möjlighet att förändra samhället”.

Engagemang och samhällskritik En post fran boken Vem bryr sig?

DEBATT.

Artikel i Aftonbladet om ”Anna och rättvisan” En post fran boken Vem bryr sig?

Hon skriver bland annat:

I boken kritiseras samhället med utgångspunkt i 14 människor som hamnat i kläm i dagens Sverige. Hartman står ensam bakom kapitel 11, rubricerat Anna och rättvisan, eller varför mediernas granskning är så viktig. Han var med i gruppen runt Anna den där kvällen, som slutade med att hon greps av polis.

Hartmans inlägg kan förstås ses som ett sent inkommet försvar. Men det är samtidigt en intressant och inte så behaglig analys av hur medier jobbar och vilken logik som bidrar till att bygga bilder, i det här fallet av en full och dum sossepamp som är smygrasist, gapig och dessutom slåss!

Att Anna på den tiden var aktiv rugbyspelare och ser stor och stark ut talade inte för hennes sak! Kvinnor ska vara små och väna, annars kan de hälsa hem. Jag känner inte Sjödin, har aldrig ens hälsat på henne. Men det gatlopp hon tvingades till var inte rimligt.

Hartmans genomgång visar hur lite som faktiskt kan styrkas i det mål som blåstes upp som tidernas skandal. Det påstådda beteendet och språkbruket bidrar till karaktärsmordet.

Kommunalarbetaren: ”Medierna har knappast gjort sitt jobb” En post fran boken Vem bryr sig?

SKRIVER. Idag skriver Isobel Hadley Kamptz om Vem bryr sig på Expressens ledarsida. Bland annat skriver hon:

”det är, helt bortsett från Crazy Horse, rätt ovanligt att man ser på maktlöshet och maktens övergrepp lika konsekvent som Sjödin och medförfattaren Thomas Hartman gjort.”

”Aldrig är man så liten som när man har staten emot sig. Och aldrig måste man vara så ihärdig, så stark, så välorganiserad och gärna välfinansierad som om man då ska försöka få rätt. Det gäller oavsett om den man har emot sig är polisen, FRA, missbruksvården eller socialtjänsten.
Aldrig är det heller lättare för omvärlden att blunda och sucka. Måste de bråka så?”

””Vem bryr sig” är inte särskilt analytisk utan radar mest upp områden inom politiken som vi faktiskt borde prata om. Men snacka om att vi borde.”

Isobel Hadley Kamptz: Vi måste tala om statens makt En post fran boken Vem bryr sig?

Det är en uppfordrande bok, samtidigt
sökande…
Det är omöjligt att inte läsa Vem bryr sig?
som en dialog med socialdemokratin…om något är
boken snarare ömsint – men parallellt kritisk
och krävande…
En tes som Sjödin och Hartman driver konsekvent, är att politiken saknar existensberättigande om den bara vilar i sakernas tillstånd. Politiken måste snarare vara ett medel, en språngbräda mot förändring.

UPPDATERAD. Artikeln finns nu även på webben.

Dagens ETC om Vem bryr sig? En post fran boken Vem bryr sig?

ANMÄLAN. Idag skriver Folkbladet.se om Vem bryr sig. Du hittar recensionen här.

Välkommen åter, Anna Sjödin

Anna Sjödin och Thomas Hartman
Vem bryr sig? – en bok om Sverige
Hjalmarsson & Högberg Bokförlag

Den avsatta SSU-ordföranden Anna Sjödin ger tillsammans med Thomas Hartman 14 bilder av Sverige. Det är inga vackra bilder, de beskriver människor som är hårt ansatta och utsatta. Med moderat språkbruk skulle man kunna kalla deras situation för utanförskap.

Sjödin-Hartman har däremot en helt annan utsiktspunkt än vad trojkan Reinfeldt-Borg-Schlingmann har.

Folkbladet: ”Den känns i magen och i samvetet” En post fran boken Vem bryr sig?

MEDIA. I senaste numret av Akademikern (finns enbart i papper) som kommer idag finns en stor artikel om ”Vem bryr sig” och Anna.

”– Den som värnar om välfärden
måste våga vara välfärdsstatens största
kritiker. Den politiska kraft som vill
ha m änniskors stöd måste dela den
ångest och de drömmar de mest utsatta
i samhället lever med.
Det säger Anna Sjödin som nu – fyra
år efter det omskrivna bråket på nattklubben
Crazy Horse – åter ger sig in i
den offentliga debatten. Det sker med
boken Vem bryr sig? där hon och medförfattaren/
sambon Thomas Hartman
konsekvent och målmedvetet tar parti
för samhällets utsatta.”

”I boken får läsaren ta del av en rad
verkliga människoöden. De fjorton
kapitlen har titlar som ”Jonas och
skolan”, ”Johanna och Försäkringskassan”,
”Anders och drogerna”,
”Mattias och hemlösheten”, ”Anneli
och skuldfällan” och så vidare. Där
finns också kapitlet ”Anna och rättvisan”,
som handlar om henne själv
och det rättsövergrepp hon anser sig
utsatt för efter Crazy Horse. Ska man
se en gemensam nämnare så är det just
maktlöshet.”

Akademikern skriver om ”Vem bryr sig” En post fran boken Vem bryr sig?

Intervju om Vem bryr sig i SvT

SvT: … som att bli överkörd av en ångvält En post fran boken Vem bryr sig?

Med undantag av några få består de flesta svenska journalister av småfega personer som för det mesta bara vågar vad de vågar efter att någon annan vågat det först. Man går alltid i en ström åt samma håll och det är få som ifrågasätter en story som fått genombrott.  

Mentaliteten är ungefär så här: ”Alla skriver att det var på det viset så det måste ha varit på det viset”.

Just nu är det inte särskilt politiskt korrekt att äventyra Pontus Gustafssons rättssäkerhet genom att hänga ut honom på löpsedlarna, men när Anna Sjödin hängdes ut var det ingen som tyckte att det var fel. De småfega journalisterna som hängde ut Sjödin saknade den där materian som behövs mellan öronen för att konstatera att dessa feta rubriker skulle kunna påverka den rättsliga processen.

”Pontus Gustafsson-fallet påminner om Anna Sjödins krogbråk” En post fran boken Vem bryr sig?